Året är 1993. Kriget i Bosnien pågår, och i en buss någonstans i Europa, på väg till Sverige, sitter 38-årige Hajrudin Alisic med sin familj; frun Sebiha och två söner, 11 och 15 år. Han har suttit två veckor i koncentrationslägret Omarska, blivit av med sitt jobb, fått lämna sitt hus i Prijedor och flytt till Kroatien för att få tag på bussbiljetter ut till säkerhet. Familjen kommer snart, via Vårgårda, Göteborg, Mellerud och Årjäng att bosätta sig i Hallstahammar.